Demokrati Vad är det ?
Demokrati är ett sätt för staten att styra samhället där man tar hänsyn till samhällets gemensamma behov. I väst talar man om den liberala demokratin som innebär att makten utgår från folket via fria val och där vissa fri- och rättigheter är garanterade: yttrandefrihet, rättssäkerhet, demonstrationsfrihet osv.
Uppfattningen om vad som är demokratiskt och inte, är något som hela tiden förändras. Men diskussionen om demokratin är viktig i sig själv. Om diskussionen avstannar, kan det tyda på att ingen längre tycker frågan är viktig — något som i sig kan vara ett tecken på ett odemokratiskt samhälle.
STATSÖVERHUVUDEN
| Presidenter | |
| 1789–97 | George Washington |
| 1797–1801 | John Adams (federalist) |
| 1801–09 | Thomas Jefferson (demokratisk republikan) |
| 1809–17 | James Madison (demokratisk republikan) |
| 1817–25 | James Monroe (demokratisk republikan) |
| 1825–29 | John Quincy Adams (demokratisk republikan) |
| 1829–37 | Andrew Jackson (demokrat) |
| 1837–41 | Martin Van Buren (demokrat) |
| 1841 | William Henry Harrison (whig) |
| 1841–45 | John Tyler (whig) |
| 1845–49 | James K. Polk (demokrat) |
| 1849–50 | Zachary Taylor (whig) |
| 1850–53 | Millard Fillmore (whig) |
| 1853–57 | Franklin Pierce (demokrat) |
| 1857–61 | James Buchanan (demokrat) |
| 1861–65 | Abraham Lincoln (republikan) |
| 1865–69 | Andrew Johnson (unionsdemokrat) |
| 1869–77 | Ulysses S. Grant (republikan) |
| 1877–81 | Rutherford B. Hayes (republikan) |
| 1881 | James Garfield (republikan) |
| 1881–85 | Chester A. Arthur (republikan) |
| 1885–89 | Grover Cleveland (demokrat) |
| 1889–93 | Benjamin Harrison (republikan) |
| 1893–97 | Grover Cleveland (demokrat) |
| 1897–1901 | William McKinley (republikan) |
| 1901–09 | Theodore Roosevelt (republikan) |
| 1909–13 | William Taft (republikan) |
| 1913–21 | Woodrow Wilson (demokrat) |
| 1921–23 | Warren G. Harding (republikan) |
| 1923–29 | Calvin Coolidge (republikan) |
| 1929–33 | Herbert Hoover (republikan) |
| 1933–45 | Franklin D. Roosevelt (demokrat) |
| 1945–53 | Harry S. Truman (demokrat) |
| 1953–61 | Dwight D. Eisenhower (republikan) |
| 1961–63 | John F. Kennedy (demokrat) |
| 1963–69 | Lyndon B. Johnson (demokrat) |
| 1969–74 | Richard M. Nixon (republikan) |
| 1974–77 | Gerald R. Ford (republikan) |
| 1977–81 | Jimmy Carter (demokrat) |
| 1981–89 | Ronald Reagan (republikan) |
| 1989–93 | George Bush (republikan) |
| 1993–2001 | Bill Clinton (demokrat) |
| 2001–2009 | George W. Bush (republikan) |
| 2009– | Barack Obama (demokrat) |
Parti ledare
Parti Ledare
Moderaterna (M), Fredrik Reinfeldt
Socialdemokraterna (S), Mona Sahlin
Centerpartiet (C), Maud Olofsson
Folkpartiet (FP), Jan Björklund
Kristdemokraterna (KD), Göran Hägglund
Miljöpartiet (MP), Maria Wetterstrand och Peter Eriksson
Vänsterpartiet (V), Lars Ohly
Partier
Fler jobb och en stark ekonomi
Rivstart för jobb åt unga.
Framtidstro i företagen.
Ordning och reda på arbetsmarknaden.
Bättre sjukvård och skola
Mer personal i vård och skola.
Vård ska ges efter behov, inte plånbok.
Högre livskvalitet för Sveriges äldre.
Mer utbildning
Fler möjligheter till högre utbildning.
Skolans resultat ska bli bättre.
En modern förskola.
Anständiga trygghetsförsäkringar
Minska klyftorna.
- Sverigedemokraterna
- En trygg och värdig ålderdom
- Ett nära europeiskt samarbete utan överstatlighet
- Jämställdhet och ökad trygghet för landets kvinnor
- Rapportera om ej levererat riksutskick
- En ansvarsfull invandringspolitik
- Krafttag mot brottsligheten
- Slå vakt om familjen
- Värdig vård för alla
- En trygg och kunskapsinriktad skola
- En ansvarsfull och hållbar miljö- och energipolitik
- En rättvis arbetsmarknad och minskad arbetslöshet
- Ett starkt och modernt svenskt försvar
- Låt Sverige förbli Sverige
- En levande landsbygd och ett djurvänligt samhälle
Vad står Piratpartiet för?
Piratpartiet står för ett kraftigt stärkt integritetsskydd för individen (bl.a. ska staten inte ha rätt att avlyssna medborgare utan brottsmisstanke, brevhemligheten ska upphöjas till generell kommunikationshemlighet och rätten till privatliv ska grundlagsskyddas).
Fri kultur - en balanserad upphovsrätt
Fri fildelning
Fri sampling
Slopa kassettavgiften
Fri kunskap
Valet
Allmänt om val
Valsystemet grundar sig på allmän och lika rösträtt och valen ska vara fria, hemliga och direkta.
Allmän rösträtt - rösträtten beror endast på sådana krav som folk i allmänhet kan uppfylla, dvs. ålder, medborgarskap och bostadsort.
Lika rösträtt - alla väljare har lika rätt att påverka valresultatet, dvs. en röst per person.
Fria val - ingen annan får bestämma vad väljaren ska rösta på.
Hemliga val - väljaren är inte tvungen att visa eller tala om hur han eller hon röstat.
Direkta val - väljarna utser direkt de som sitter i t.ex. riksdagen eller kommunfullmäktige - de är direktvalda av folket.
Proportionalitet
Det svenska valsystemet ska så rättvist som möjligt spegla folkets politiska vilja. Därför fördelas mandaten (platserna) i t.ex. riksdagen eller kommunfullmäktige i förhållande till antalet röster som partierna fått i valet. Om partiet får t.ex. 20 procent av rösterna, ska det också få ca 20 procent av mandaten. Ett sådant valsystem kallas proportionellt.
Spärrar
Endast de partier som uppnått en viss storlek får vara med i fördelningen av mandat. Det gäller vid alla val utom till kommunfullmäktige, där det inte finns någon sådan gräns, s.k. spärr.
Partier
Valsystemet baseras på partier. Man röstar på ett parti och kan samtidigt ge en av partiets kandidater på valsedeln en personröst.
Folkomröstningar
Riksdagen, kommunen eller landstinget bestämmer om det ska vara en folkomröstning om en fråga. Vid folkomröstningar gäller i princip samma regler om bl.a. vallokaler och röstning.
